söndag 9 januari 2011

Godisförbud

Det går BRA!!! Nu har jag kämpat bort första veckan av min jagskablismalplan...känns riktigt skönt. Peppar mej själv att fortsätta!

Nu håller vi som bäst på att ladda för skolstarten på tisdag. Ikväll blir det tevemys med marängsviss, ja inte för min del då...jag tror jag ska smarra på en mintcholkadmilkshake! Men vid teven ska jag sitta, helst då med nåt stickigt i händerna. Jag har kommit in i maskinstickandet igen och har gjort några par sockar, nästan en hel kofta som ska monteras och så har jag fantasier om fler modeller förstås.

Veckan som kommer blir väl sådär...jag måste fortsätta beta av mitt tvättberg, damma och torka i hela huset. Det har gaddat ihop sej överallt, inte mycket har vi orkat göra under julen med förkylningar som avlösts på löpande band. Min hosta är inte kul nu, men det känns som den är förbi snart.

Jag längtar(!) också efter att promenera. Inte alls vad jag är känd för, men det lockar faktiskt att gå ut nu i den underbara snön som kommit. Maken bromsar mej lite tack och lov, annars tar jag ut mig för mycket och så blir det pannkaka av allt ihop. Jag skulle kunna gå långt när jag äntligen kommit mig ut men jag vet ju att som otränad måste man skynda långsamt... :-(

Igår var vi på bio och såg den tredje Änglagårdsfilmen. Den var oväntat jättebra!! Uppföljare brukar ju vara lite sådär men denna gillade vi. Jag hade nog gruvat mig lite för att sitta bredvid alla godis- och popcornslukare men det gick smärtfritt! En flaska Loka smultron fick bli min gotte...efteråt smaskade familjen i sig hamburgare på Korvgubben men jag var inte ens avundsjuk på dem. Konstigt...?

Men jag har ju avgett nyårslöfte ju, kan det vara det? (Eller så var det för att jag fick köpa lite garn på Maxi istället?)

5 hälsningar:

re.do sa...

Heja vad bra det går för dig! Jag har snart, imorgon, tagit mig igenom den första veckan av: inte ha ihjäl någon eftersom jag inte stoppar godis i truten på mig själv HELA TIDEN :) Min stickning: mina tjocksockar är klara, en benvärmare klar till äldsta dottern, men... Magnus vantar saknar fortfarande tummar! Fy mig!

Linda Lidén sa...

Men vad duktig du är!!! Både med att stå ut med godisjävulen och dina stickningar!

Tummarna kan vara jobbiga, just därför man TROR att det är svårt men det är det ju inte. När du väl fått maskorna på stickorna så är det ju så få varv innan det är färdigt...jag håller mina tummar för dig!

Förväntar mej en liten bild på det färdiga i bloggen sen va? :-)

Jenny sa...

Jag fläskar i mig godis som aldrig förr. Men jag har ju en ursäkt. Jag är utomlands. Jag väntar tills jag kommer hem helt enkelt... haha

Upplagd sa...

åh vad jag gillade boken "Knitting without tears" - det finns nån därute som förstår precis hur det är - wow!

Louise sa...

Vad kul att du ger dig till känna och tack för dina fina, värmande ord :)

Hoppas städningen är avklarad och att du känner dig piggare. De där envisa förkylningarna som bara snurrar runt, runt nu är inte roliga :/ Skickar en krya på dig kram!