Livlig fantasi?

Är det rätt att skriva om vad som helst? Kan jag vräka ur mej vad som helst, utan att någon får möjlighet att försvara sig? Det finns många som skriver och har åsikter om allt möjligt, men vad är det som säger att det är det sanna?

Att klanka ner på sina nära och kära, helt öppet och utan att de ens vet om det - det tycker jag är rent ut sagt för jävligt. Arbetskamrater, släktingar och andra som stöts och blöts offentligt i en liten krets som tror sig "hänga med" i vad som händer.

Tycker jag nåt är fel, då säger jag det till den det berör. Tycker jag nåt är bra, så får mottagaren veta det av mig och inte via omvägar. Raka rör - ärlighet varar längst. De som känner mig vet att jag är ärlig. Ibland för mycket, men hellre det än att spela falskspel.

Tyvärr får vi en del frågor som vi inte kan svara på, ibland måste man kolla upp det närmare och kanske rota i lite smuts men svaren man får fram är inte alltid så trevliga. Så... vill du veta nåt så fråga den det berör. Raka frågor ger oftast raka svar, om motparten har rent mjöl i påsen vill säga...

Vi har i vår omgivning människor som ofta slänger ur sig fantasier om allt och alla. Det är egentligen ganska komiskt. Att grubbla över hur andra har det, fantisera ihop egna "sanningar" och ta för givet att det jag tror - det är sant. Förmodligen mår man skitdåligt själv när man gör så.

Det är synd om dem som får kängorna, särskilt som de inte vet om det själva utan alla runtomkring gör det istället.